torsdag 10 september 2009

Det uppfordrande samtalet

– Ja hej det är NN från Venous Center, vi brukar ringa runt så här några dagar efter operationen och fråga hur det är.

– Hej! Tackar som frågar, det är ganska bra.

– Jaha?

– Jag har tagit av mig bandagen. Benen är blå, men jag tror de är som de ska.

– Jamen det där talade vi väl om för dig innan att de skulle vara.

– Jag har en fråga. Hur länge måste jag ha stödstrumporna på mig?

– Tre till fyra veckor, som det står i broschyren vi gav dig. Du kan ta av dig dem på natten, men tycker du de är sköna kan du ha dem på natten också. Det står också i broschyren.

– Jag tycker tvärtom att de är jobbiga, skulle nog vilja slippa ha dem alls.

– Det går inte.

– När kan man tro att jag kan springa igen?

– Så fort det känns bra. Har vi inte talat om det när du var hos oss?

– Jo, men jag var så omtöcknad då.

– Jag har försökt ringa dig flera gånger idag.

– Jag såg att någon ringt, satt i möte då men ringde strax efter. Jag hamnade i en växel hos Praktikertjänst. Nu vet jag att det var du som ringde.

– Ja.

Tystnad.

– Men tack för du ringde.

– Ja. Tack och hej.

2 kommentarer:

Susanna sa...

Jag skulle varmt rekommendera att denhär personen arbetade inom Stockholms Stads fritidsförvaltningen istället, man blir ju mörkrädd för mindre!!

Maud sa...

jag bara undrar...vad var det hon ville??