Som en skugga

Yta och djup

Igår var jag på Vi-kalas som inleddes med ett samtal om yta och djup. Jessika Gedin höll snyggt ihop diskussionen där vi bland annat hörde Lena Endre säga att yta och djup är på samma påle. Ytan måste ha kontakt med djupet, och djupet med ytan.

Anneli Rogeman berättade att något av det ytligaste hon gjort var att säga att hon skule vilja tilbringa lång tid utomlands med sina barn. Att säga det var ytligt. Något av det djupaste hon gjort var att göra verklighet av det hon sa. Hon flyttade till Kerala med man och tre barn. I ett år.

Dan Wolgers menade att vi istället för yta och djup borde tala om att göra saker levande. Eric Sjöström VD på Stockholms Kulturhus ville inte heller gärna använda sig av ordet yta eller djup och talade hellre om att ta hela spektrat på allvar. Ordet bred kom ur hans mun ofta och varmt.

Mingelkalas sätter fingret på kombinationen yta och djup. Själv blir jag nervös, för jag kommer aldrig åt djupet. Träffar så många intressanta människor, har precis börjat gräva ner i ett spännande ämne, när nästa intressanta människa kommer och samtalet blir avbrutet och man börjar på ett nytt ämne.

Känner mig nästan ohövlig som inte pratar klart med en enda person.

Igår började jag prata med nya och gamla vänner om pappor, definition på kvalitét, musik, Nepal, hundar och resor (i den kombinationen), foto och texter det svänger om.

Jag hade velat veta mer, och med fler, men ni hör ju - den kombinationen fungerar inte.

Kom hem lagom till herrarnas guldstafett. Ytterligare ett synliggörande av yta och djup. Det krävs inget intellektuellt tänkande, men vi (jag) blir engagerade på djupet.

Dagens strax-utanför-Stockholm

Lämna Stockholms innerstad och ta dig till Gustavsbergs hamn, med en egen hantverksby. Här kan man titta in i verkstäder, köpa antikviteter, fynda i butik med andrahandssortering av porslin och göra riktigt fina köp till bra priser från Sveriges många glasbruk.

Gustavberg hamn är en stormarknad i miniformat som andas kreativitet. Bland roströda tegelbyggnader hittar man också restauranger, kafé, konsthall, galleri, hotell och ett porslinsmuseum.

Perfekt söndagsutflykt, och om du har utländskt besök, ta med dem hit. Försäljning finns också av områdets egna konsthantverkare som hyr in sig, och vill man hitta ”en typisk” present från Sverige, så är det här den finns.

Åk dit med SL:

Buss 425, 428,429 från terminalen under Slussen.

Balkongen oroar mig

Hur mycket snö tål en balkong? Alltså, när det töar och den blir tung?

Har pratat ordföranden i vår bostadsrättsförening idag och han skulle "kolla upp saken".

Snön

... hos grannen.

... på balkongen.

... på Årstaviken.

Maiden möjlig mamma

Så har vi bestämt oss för att skaffa valp. Rasen är Staffordshire bullterrier. Vi hade en sådan men inte renrasig. Tuva. Vi älskade det burdusa i henne, den kraftfulla kroppen.

Första kenneln vi besökt var JeLo Staff. Där träffade vi Maiden, dräktig i sjätte veckan. Men vi vet inte hur många valpar hon har i magen och det finns många intressenter. Om tre veckor ska hon valpa. Vi håller tummarna att det finns en lite tös över till oss. Vi föll pladask för denna robusta, känsliga och stolta dam.

Vi hoppas också att uppfödaren gillade oss. Det är nästan som ett adoptionsförfarande (jag överdriver lite). Inte vem som helst kan hur som helst skaffa hund.

Ingen kan som Paulrud

Läser Anders Paulruds debutroman Det regnar i Wimbledon. Hör på detta:

"Jag måste säga det med en gång: det här är en sann berättelse, den har ägt rum i det verkliga.
Som fiktion är den omöjlig; fiktion kräver ett visst mått av trovärdighet, det behöver inte verkligheten. Det som händer i verkligheten är numera ofta så oerhört att ingen skulle kunna hitta på det.
I en fiktiv berättelse skulle det heller inte vara möjligt att låta en människa vara två personer samtidigt; i verkligheten är man alltid minst två."

Anjas guld

Det är svårt att föreställa sig hur Anja Pärson fungerar. Hur hon kan ställa sig i samma backe där hon höll på att slå ihjäl sig, med smärta i hela kroppen och "en vad som inte fungerar". Med en hel värld som håller andan.

Och ta medalj.

Förra dygnets dramatik kommer gå till historien.

Jag skulle vilja krypa in i hjärnan på henne, se hur hon gör, se hur hon lyckas tränga bort både rädsla och smärta. Och hitta tron på sig själv. (Sen skulle jag ta med mig det jag vet och ge till Helena Jonsson.)

Om inte Anja får bragdguldet efter detta är bragdguldet inget värt.

Och bronset igår, var inget annat än guld.

Anjas hopp

Hur många sekunder tog det? Två?
Hur många tankar hann man tänka, hann hon tänka?

Idag ska Anja Pärson ge besked huruvida hon startar i nästa tävling.

Jag vill inte att hon ska starta. Jag vill att hon ska sluta.

Hon hade kunnat dö. Hon tänjer sig för långt, pressar sig för hårt.

Tänker på vad hon sagt i intervjuer, om hur hon känner att hon försakar sin familj, att hon saknar vara en vanlig Anja.

Hon har en fantastisk karriär bakom sig.

Kan ha ett fantastiskt liv framför sig.

London på 2 dagar

240 kronor kostade Abbautställningen.
4 (av 5) får den i betyg. (Läs mer i nästa Vi)
8 år har musikalen We will rock you med Queens musik spelats i London.
10 miljoner människor har sett den.
2 i betyg får dialogen, men musiken snuddar vid 5.

200 meter lång var kön till van Gogh-utställningen.
10 kvadratmeter var ytan på Beatles Coffe Shop.
6 gånger fotograferades jag på Abbey-road-övergånsstället.
6 gånger kände jag mig inte alls fånig.

20 personer kommer nu mejla mig och säga att vinkeln Bodil, VINKElN på Abbey-road-bilden är fel.
10 dumplings slank ner i Chinatown.
5 i betyg, 6iga till och med.
4 drakar dansade på gatorna för att fira Lunar Year.
3 saker inhandlades: Tryffel, jasminte och Beatles-krafs.
0 grader är inte kul, inte 20 timmars oupphörligt regnande heller.

Ikeas hårda skola

Vi köpte garderober. Hittade en hel rad, fick hjälp av Ikea-kille vilka delar vi skulle plocka ut i vilka fack. Två av garderoberna skulle hämtas i varuutlämningen.

Sagt och gjort.

217 kilo vägde hela kalaset och var 242 cm långt.

Vi beställde hemtransport av två skäl:

1. Gick inte att få in i bilen.
2. Tungt att bära.

Mitt i middagen ringer Ikea.

– Ni kan komma ner, vi är här nu.
– Jamen det är bara att komma upp, vi är hemma.
– Ni måste bära själva.

Lärdom: Hemtransport inkluderar inte bärhjälp.

Sen skulle vi sätta ihop våra garderober.

Men vi hade fått fel. De garderobsstommar vi hämtade ut på varuutlämningen var inte i rätt storlek. Ikea-killen hade beställt fel.

Jag ringde Ikea.

– Det är ert ansvar att kolla vad ni hämtar ut, sa hon på reklamationen. Med tillägget: Om du vill ta diskussionen med killen som skrev ut fel garderober är det upp till dig.

Nu måste vi:
1. Beställa ny transport tillbaka till Ikea (utan bärhjälp), och lämna tillbaka de felaktiga garderoberna.
2. Köpa nya garderober, och beställa hemtransport (utan bärhjälp).

Lärdom: Lita inte på att personalen vet vad det gör.

Dagens restips

På väg till Florens?

I ett hål i väggen (ordagrant) ryms den lilla vinbaren I Fratellini. Förr fanns gott om liknande vinbarer i Florens, nu finns bara ett fåtal kvar.
Nej, ingen plats för att sitta, bara för att beställa ett glas eller en flaska chianti, och bröd med skinka, kalkon eller pecorinoost. (När du väl stuckit in huvudet, kolla in målningen i taket.)
Opretentiöst, gott och med italienska mått mätt hyfsat billigt. Tuggar, dricker och snackar gör man på trottoaren utanför.

Adress: Via dei Cimatori 38.

Eftermiddagsturen

Nu: Varm choklad.

Våga välja

Träffade en vän. Som inte riktigt trivs med sin tillvaro. Just denna gång var det jobbet. Inget unikum, inga konstigheter. Det finns mycket jag vill säga i sådana situationer.

Man kan förändra sin tillvaro mer än man tror. Åtminstone i den del av världen vi befinner oss i. Det handlar om att våga lämna, ta beslut om vilken riktning man ska gå. Fundera över vad man vill använda sina hjärtslag till. När man väl tagit ut riktningen kommer snöbollen börja rulla. Den drar med sig mer och mer (beslut och resultat), till slut är den stor och stadig.

Så gott som alla kriser följer förloppet reaktion, bearbetning, nyorientering.

Det kan man tänka på, just när man befinner sig i reaktionen. Att det faktiskt är något nytt som ligger framför.

Långa vänner

Trillade över en bild och ett minne. Här är Göran och jag i Chicago. Sånt här kan jag skratta länge åt.

Resa nästan gratis

Nästa vecka reser jag till London. Flyg tur och retur kostar inte ens tusenlappen för två personer. Hotellet gratis. Eller ja, jag betalar med min Eurobonus-poäng. Absolut bästa sättet att använda poängen, att boka flyg med intjänade poäng är krångligt, och definitivt inte kostnadsfritt eftersom man måste betala flygskatten.

Dubbelrum brukar kosta 20 000 poäng.

I mars reser jag till Oslo. Ungefär samma visa där, (flyg för två personer lite dyrare, 1310 kronor tur och retur) hotell "gratis".

Kinesisk nakenhund inte från Kina

Den kinesiska nakenhunden kommer inte från Kina. Den finns beskriven i kinesisk litteratur från 1400-talet och har funnits i Japan, Afrika, Västindien men framför allt i Central- och Sydamerika.
Sådeså.

Hemma hos Åsa Nilsonne

Idag har jag intervjuat Åsa Nilsonne och hunden Zelda.

Åsa är professor i medicinsk psykologi och författare.

Zelda är en kinesisk nakenhund med tjock päls. Som valp hette hon Borderline.

Kvällens låtlista

Dags igen att vara dj på tema R n'B. Tyvärr guys, slutet sällskap men vill gärna dela med mig av kvällens låtlista:

Time Is Tight – Booker T. & The MG's
Robbin' Me Blind – Jimmie Vaughan
The Kokomo Medley – Bonnie Raitt
Oh La De Da – The Staple Singers
Mr. Pitiful – Otis Redding
Running Out – Mable John
I Get a Feeling – Hazy Malaze
Cheater Man – Irma Thomas
Me And My Guitar – Freddie King
In The Basement – Etta James
Mail Order Mystics – John Mayall
Heal Yourself – Ruthie Foster
Stake Your Claim – Eli "Paperboy" Reed
Where We Gonna Go From Here – Bobby King
Don't Make Me Pay For His Mistakes – B.B. King
Seven Days – The Apollas
I'd Rather Be Blind – Freddie King
None Of Us Are Free – Solomon Burke
On My Way – Mavis Staples

Trötta

Bilden tagen på en hästutställning i Oklahoma.

Leken i våra liv

Jag orkade inte med partiledardebatten igår. Anklagande istället för redogörande. Zappade över till Kunskapskanalen och hamnade rakt inne i hjärnan. Om musikens betydelse. En av många vetenskapliga studier handlade om leken. Att musik är de vuxnas möjlighet till lek.

Att musik ibland tar fram något man varit. Något (någon) inom sig man sällan får kontakt med annars.

Jag tänker på damen jag såg i somras på Chicago Blues Festival. Förra årets finaste minne. Hur hon släppte loss. Hon stod tio meter framför mig. Började rycka i armar och knän, sedan dansade hon. Vände sig om och såg på mig, på oss andra som kände glädjen. Dansade och dansade. Jag tittade mer på henne än på bandet.

Hon lekte. Och jag tänker nu, att äntligen fick hon leka.