"Man gör vad man vill med julen", sa en kvinna så klokt.
Själv gör jag slut med den.
Nästa år reser jag bort igen. Jag träffar gärna familj och vänner, äter gott, men det kan jag göra precis när som helst.
Mamma sa alltid att vi inte behövde komma hem just på jul. "Kom hem när ni vill själva. Det blir bättre då."
Det var förlösande.
Nu vet inte mamma längre vad jul är. Min pappa säger att han inte vill fira den.
Jag ser inte glädjen, jag ser mest utanförskapet, vilket kan ha att göra med att jag själv lever utanför normen.
Jag ser också en konsumtion som får mig att äcklas och påminns om världens snedfördelning.
Min fru ser något annat. Hon arbetade både julafton och juldagen på en palliativ avdelning. Patienternas ångest var kraftigare än vanligt. Det är en av de tyngsta helgerna på året.
"Va hemskt" sa en kvinna då jag berättade om mina känslor inför julen. Men hemskt är det inte. Det är skönt att ha kommit till ett beslut. Däremot kan det nog vara hemskt att höra någon prata om julen som jag gör, om man själv gillar den. Hemskt för att jag utgör ett hot.
Men hallå, alla ni som tycker att julen är härlig, jag missunnar er inte, och förlåt om jag drar ner stämningen. Ha det fortsatt skönt och var rädda om varandra. Allt som får människor att må bra är bra.
Den som inte mår bra mår bäst av att göra något åt det.
Det går lättare om man får förståelse och inte pådyvlas argument om hur trevlig julen ändå är.
Då blir det ännu värre.
Jag har gjort det bästa av julen detta år. Men nu gör jag således det som känns bäst för mig:
slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar