Jag trodde aldrig jag skulle säga det - men film är (numera) bäst hemma. Jag har knutit näven i fickan när de lade ner vackra jättebiografen Astoria på Nybrogatan i Stockholm, jublat över Bio Rio vid Hornstullsstrand som bevarats och som visar kvalitetsfilm.
Men igår.
Såg Alice i Underlandet.
Framför envisades en man att sitta framåtlutad så det inte gick att se.
Bredvid satt en människa med en intressant odör (läs sprit, gammal skinnjacka och CK One).
Längre bort ringde det i en mobil.
Nästan bredvid pratades det högt om hur de fått Helena Bonham Carters huvud så stort..
Alice i Underlandet? Skruvad, galen, fantastisk. Ska se den igen. Hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar