Yogarummen fyllda av stress

I dagens SvD berättar Cissi Elwin om de 90 minuter hon skapar för sig själv varje söndag morgon. Då är det yoga. Med familjen. Hemma. Med egen yogalärare.


Finns det någon högpresterande kvinna som inte utövar yoga?

Det är såklart sunt att ägna tid åt sig själv, och yoga är fint, skönt. Men det är som om de där yogapassen blivit ett berättigande för att de andra minuterna spränga in hur mycket som helst i kalendern som heter jobb och prestation. Och nej, jag föraktar verkligen inte kvinnor som arbetar hårt, men det blir på något sätt sorgligt att 90 minuter yoga i veckan ska stå för god livsbalans.

Jag har själv gått på yoga men slutat, åtminstone slutat gå på lokal.

Rummen är sprängfyllda av stress. Stämningen är så uppjagad av att varva ner att man, eller jag, istället går i spinn. In kommer medlelåders kvinnor som jag, har just stängt av mobilen och drar ett djupt andetag och försöker hålla det i åtta sekunder.

De (vi) exploderar nästan.

Häromdagen ringde jag en vän, mitt i yogapasset. Jag hörde att jag ringde lite olämpligt och sa att jag kunde återkomma. Hon satt hemma på vardagsrumsgolvet.

– Jag kan prata en kort stund, men sedan måste jag skynda mig hinna yoga.