onsdag 4 mars 2009

Intervju med mig själv efter förlagsmöte

Hur mår jag efter mötet med förläggaren?

– Bra, lite trött kanske.

Jag fick beröm för att texterna var gripande men kritik för att boken inte kändes färdig?

– Då borde jag kanske inte vara trött, mer taggad. Förresten, jag är taggad. Hon sa ju att jag hade ett bra material. Att jag inte skulle stryka ner, bara omstrukturera.

Jag har en och en halv vecka på mig. Klarar jag det?

– Struktur is my middle name. Jag klarar det.

Känns ändå som att jag är lite betänksam?

– Hon sa också att hon tyckte kapitlen om att sörja sin hund kunde vara stötande för den som förlorat en nära anhörig. Det tycker inte jag. Tror jag. Jag fastnar där, på att hon sa så.

Kan jag förstå den kritiken?

– Både ja och nej, Ska lura på det där, men nu: struktur!

Jag måste skriva om kapitlet om när en arbetskamrat dör. Och dela upp intervjun om självmordet.

– Tack för påminnelsen. Jag börjar där.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Varför jämföra sorg? Sorg är individuell och alla har rätt till sin sorg. Hund, människa, arbete eller hälsa. Ont gör det när det försvinner.

Jag hade aldrig sett min åldriga svärfar gråta förrän han förlorade sin älskade hund efter 15 års vänskap. Att se honom stå där utanför Blå Stjärnan och liksom vika sig dubbel av smärta gjorde att jag förstod. Att det kan göra precis lika ont.

Oj, vad jag blev filosofisk. Du inspirerar mig. Tack.

Maria Marteleur sa...

Oj vad späannande. När kommer deb?

Bodil Sjöström sa...

Hej Maria!
Förhoppningsvis i höst. Senast i vår. Släpper inte ifrån mig den förrän den känns bra...
/Bodil