Visar inlägg med etikett frilans. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett frilans. Visa alla inlägg

torsdag 25 mars 2010

16 tips till frilansar och redaktörer

Idag ska jag hålla föredrag om att vara frilans. För att lyckas som frilansjournalist, och för att resultatet ska bli riktigt bra, krävs ett samarbete med redaktionen (läs kommunikation). Här är mina tips:

(Några av er har sett dem förut, de tål att repriseras)

Till dig som är frilans:
1.Studera noga tidningen du hör av dig till. Du måste veta en hel del om vilken inriktning tidningen har för att kunna pricka in rätt typ av material. Du är tidningens hantverkare, du ska komplettera den egna redaktionen. Ge dem ett förslag de inte själva kan komma på, eller göra. Överraska!

2.Tydlig vinkel är a och o. Tänk dig att du ska skriva om en tårta. Du kan inte skriva om hela tårtan. Du ska skriva om en tårtbit. Eller om grädden. Med andra ord: du ska fördjupa dig i något som finns i ett sammanhang. Läsaren ska känna jaha är det så här, oj då, men va intressant.

3.Kolla in tidningens webb. De tidningar som är riktigt duktiga på att arbeta med frilansmaterial har lagt ut kontaktuppgifter, men också hur eller vad de köper in.

4.Mejla dina förslag om du vet vem på redaktionen som ansvarar för uppköp. (Annars riskerar det komma bort). Mejla inga långa berättelser, förslagen ska vara korta och tydliga. Följ upp mejlen efter max två veckor om du inte fått något svar. Respektera redaktionens arbete om du ringer: fråga först och främst vem det är som har hand om frilansmaterial. Kan vara chefredaktör, redaktionssekreterare, redaktör ja faktiskt vem som helst. Inled med att fråga om det finns möjlighet att diskutera ett frilansförslag nu, eller om det passar bättre vid annan tidpunkt.

5.Om du får ja på ditt förslag: fråga då A. Vem är läsaren? Förhoppningsvis har tidningen en tydlig läsarprofil. B. Omfång, dvs hur lång ska texten vara. C. Deadline. Och för tusan, håll deadline! Tänk på att du sitter först i en lång produktionskedja. Det ska finnas tid för alla att arbeta in din text i en tidning.

6.Gör upp om betalning innan du börjar arbeta vidare.

7.När (om) du får kritik. Var öppen för den! Det kan kännas tungt, särskilt om man skrivit något personligt, men redaktören läser din text med stor vana och utifrån vad som är rätt just för den här tidningen. Visst ska du försvara det du tycker är bra, men kill your darlings är inget tomt uttryck. En öppen dialog om hur man förmedlar något i text är den allra bästa skolan. Se kritiken som en möjlighet till utveckling.

8.Om redaktion är nöjd med ditt arbete, smid medan järnet är varmt! Återkom med nya förslag, inget är mer värdefullt än att som frilans få en stadig uppdragsgivare. För tidningen är detta också guld, att arbeta med någon man känner, och som man vet levererar välskrivna texter, med rätt omfång i rätt tid.

Så här arbetar en redaktion med frilansmaterial: (Vagabond)

Journalistförbundets frilansrekommendationer.


Till dig som är redaktör (eller annan som köper in material):
1.Lägg ut information på tidningens hemsida om hur ni arbetar med frilansmaterial och gärna kontaktuppgift om vem som tar emot förslagen. Ett bra sätt kan vara att be frilansare skicka in sina förslag via mejl, då måste de tydligt formulera dem och du kan gå igenom dem när du inte sitter mitt uppe i något annat. (Gäller naturligtvis inte nyhetsmaterial.)

2.När du fått ett förslag på mejl: Låt då personen som skickat det veta att det är mottaget. Meddela också när han eller hon kan få ett svar. Gör i ordning ett standardmejl, så slipper du skriva om och om igen. Det är rimligt att ge besked om ja tack eller nej tack inom två veckor.

3.Var tydlig med vad uppdraget ska innebära (för du vill säkert diskutera idén lite, lägga till och dra ifrån). Jag säger det igen: Var jättetydlig. Ge gärna informationen skriftligt i mejl, men helst också genom ett samtal. Ju tydligare man är nu, desto bättre blir jobbet (för det mesta). Ge information om vem läsaren är, vad han eller hon ska få ut av texten, omfång och deadline.

4.Gör upp om betalning innan arbetet sätts igång.

5.När du väl fått materialet, bekräfta alltid att det är mottaget. (Då slipper du telefonsamtal eller mejl från frilansar som är noga med att sköta sin deadline och som vill veta om det kommit fram.) Du behöver inte ha läst det, men skriv ett mejl och säg ”Tack för ditt material. Jag har ännu inte läst, men återkommer till dig nästa vecka, då diskuterar vi din text”. Eller när du nu avser att återkomma. Men låt inte materialet ligga för länge, respektera frilansarens tid.

6.När du framför kritik av text, tänk på att alltid, alltid ta fram det som är bra först. Stärk skribenten, bygg en trygg plattform där ni tillsammans kan diskutera texten, både framgångar och fallgropar.

7.Informera frilansaren om när materialet kan komma att publiceras.

8.När det publicerats. Skicka en tidning. (Och gärna en karamell.)

tisdag 25 augusti 2009

Idag har jag

Sett: Jakob Eklund (Årstaviken) och clownen Manne (på cykel vid Magnus Ladulås)

Funderat på: Om jag ska gå på teater i tunneln, dvs Tantoteatern.

Hört: "Visa fittan då ditt jävla luder". Skreks av medelålders man till flicka i 15-årsåldern i Fatbursparken.

Börjat på: Litterärt alster jag ska använda på kurs.

Undrat: Varför jag känner mig så stel och onaturlig när jag gör sådant.

Lämnat: Detroit-guide till tidningen Lira.

Planerat: Att gå till posten (läs Konsum) och hämta böcker jag beställt.

Känt: För mycket av min rygg.

Lärt mig: Nada.

Irriterat mig på: Redaktör som inte kan ta beslut.

Överraskats av: Att jag är intresserad av Fuglesang.

Skrattat åt: Min hund Tuva när hon nös. Lät som Linus på linjen.

onsdag 8 juli 2009

Mitt skrivbord

skrivbord

Skriver reportage om Motown och Detroit. För TT Spektra.

Bakgrundsmusik: Marvin Gaye.

fredag 29 maj 2009

2010 års almanacka börjar fyllas

Nu bokas jag in på jobb 2010.

Det är jag ganska så mallig för. I dessa tider.

(Nu kom det ett "sssss" igen)

måndag 18 maj 2009

Min nya arbetsplats (och alla djuren)

honshus

Nu sitter jag här och jobbar. På landet. I den stuga vi döpt till Hönshuset.

Det är lite ensamt.

Å andra sidan har jag ju alla djuren.

Ekorren Bengan.

Skatan Katie.

Magnus Uggla.

Snokarna Ulla.

Mina hundar Tuva och Robin har fått korn på något som bor under redskapsboden. Kan vara en grävling. I så fall heter den nog Hasse.

Eken utanför slår ut i grönt. Den heter Gamle Ken.

tisdag 31 mars 2009

16 tips till redaktörer och frilansar

Idag fick jag nej från en tidning. Mitt erbjudande var en artikel med särskild vinkel om sorg. Alltså inte sorg i allra största allmänhet, för sådant går inte att sälja.
Det är alltid trist med ett nej, men sådant händer såklart. Men riktigt trist är att tidningen väntat 1,5 månader med att svara. Det är inte snällt. Jag har förlorat massor av tid på att få den såld, hade jag fått svar inom några veckor, vilket är rimligt, hade den kanske varit på gång nu.
Jag har arbetat på flera tidningar som uppköpare av frilansmaterial, och själv frilansat i många år. Här är samlade tips i korthet, för lyckat samarbete.

Till dig som är frilans:
1.Studera noga tidningen du hör av dig till. Du måste veta en hel del om vilken inriktning tidningen har för att kunna pricka in rätt typ av material. Du är tidningens hantverkare, du ska komplettera den egna redaktionen. Ge dem ett förslag de inte själva kan komma på, eller göra. Överraska!

2.Tydlig vinkel är a och o. Tänk dig att du ska skriva om en tårta. Du kan inte skriva om hela tårtan, eller om grädden som hela tårtan är fylld av. Du ska skriva om en tårtbit. Med andra ord: du ska fördjupa dig i något. Läsaren ska känna jaha är det så här, oj då, men va intressant.

3.Kolla in tidningens webb. De tidningar som är riktigt duktiga på att arbeta med frilansmaterial har lagt ut kontaktuppgifter, men också hur eller vad de köper in.

4.Mejla dina förslag om du vet vem på redaktionen som ansvarar för uppköp. (Annars riskerar det komma bort). Mejla inga långa berättelser, förslagen ska vara korta och tydliga. Följ upp mejlen efter max två veckor om du inte fått något svar. Respektera redaktionens arbete om du ringer: fråga först och främst vem det är som har hand om frilansmaterial. Kan vara chefredaktör, redaktionssekreterare, redaktör ja faktiskt vem som helst. Inled med att fråga om det finns möjlighet att diskutera ett frilansförslag nu, eller om det passar bättre vid annan tidpunkt.

5.Om du får ja på ditt förslag: fråga då A. Vem är läsaren? Förhoppningsvis har tidningen en tydlig läsarprofil. B. Omfång, dvs hur lång ska texten vara. C. Deadline. Och för tusan, håll deadline! Tänk på att du sitter först i en lång produktionskedja. Det ska finnas tid för alla att arbeta in din text i en tidning.

6.Gör upp om betalning innan du börjar arbeta vidare.

7.När (om) du får kritik. Var öppen för den! Det kan kännas tungt, särskilt om man skrivit något personligt, men redaktören läser din text med stor vana och utifrån vad som är rätt just för den här tidningen. Visst ska du försvara det du tycker är bra, men kill your darlings är inget tomt uttryck. En öppen dialog om hur man förmedlar något i text är den allra bästa skolan. Se kritiken som en möjlighet till utveckling.

8.Om redaktion är nöjd med ditt arbete, smid medan järnet är varmt! Återkom med nya förslag, inget är mer värdefullt än att som frilans få en stadig uppdragsgivare. För tidningen är detta också guld, att arbeta med någon man känner, och som man vet levererar välskrivna texter, med rätt omfång i rätt tid.

Till dig som är redaktör (eller annan som köper in material):

1.Lägg ut information på tidningens hemsida om hur ni arbetar med frilansmaterial och gärna kontaktuppgift om vem som tar emot förslagen. Ett bra sätt kan vara att be frilansare skicka in sina förslag via mejl, då måste de tydligt formulera dem och du kan gå igenom dem när du inte sitter mitt uppe i något annat. (Gäller naturligtvis inte nyhetsmaterial.)

2.När du fått ett förslag på mejl: Låt då personen som skickat det veta att det är mottaget. Meddela också när han eller hon kan få ett svar. Gör i ordning ett standardmejl, så slipper du skriva om och om igen. Det är rimligt att ge besked om ja tack eller nej tack inom två veckor.

3.Var tydlig med vad uppdraget ska innebära (för du vill säkert diskutera idén lite, lägga till och dra ifrån). Jag säger det igen: Var jättetydlig. Ge gärna informationen skriftligt i mejl, men helst också genom ett samtal. Ju tydligare man är nu, desto bättre blir jobbet (för det mesta). Ge information om vem läsaren är, vad han eller hon ska få ut av texten, omfång och deadline.

4.Gör upp om betalning innan arbetet sätts igång.

5.När du väl fått materialet, bekräfta alltid att det är mottaget. (Då slipper du telefonsamtal eller mejl från frilansar som är noga med att sköta sin deadline och som vill veta om det kommit fram.) Du behöver inte ha läst det, men skriv ett mejl och säg ”Tack för ditt material. Jag har ännu inte läst, men återkommer till dig nästa vecka, då diskuterar vi din text”. Eller när du nu avser att återkomma. Men låt inte materialet ligga för länge, respektera frilansarens tid.

6.När du framför kritik av text, tänk på att alltid, alltid ta fram det som är bra först. Stärk skribenten, bygg en trygg plattform där ni tillsammans kan diskutera texten, både framgångar och fallgropar.

7.Informera frilansaren om när materialet kan komma att publiceras.

8.När det publicerats. Skicka en tidning. (Och gärna en karamell, nej jag skojar.)

måndag 16 mars 2009

Deadline - då fastnar jag i Vi-läser

Bläddrar i senaste numret av Vi-läser. En tidning för oss som älskar böcker. (Icke att förväxla med för oss som älskar författare.)
Det drar i idétarmen.
Där står om världens vackraste bokhandlar. Jag vill skriva om de bokhandlar som resenärer själva skapar. Säljer sina lästa böcker, köper andras. Från klassiker till guideböcker. Finns stora sektioner med svenska böcker i de länder där vi svenskar far förbi.

En annan tanke: hur många gånger har du inte hört ”har-med-en-trave-böcker” då vänner och bekanta ska ut och resa. Men vad läser vi på resan?

Eller. En text om moderna reseskildrare, Bruce Chatwin är dammig. Nu gäller Jenny Disky och jag undrar vilka fler kvinnor som skriver? Resor handlar inte bara om resmål, resan är bara en yttre komponent för att hitta det som handlar om oss själva. Men den världen har hittills beskrivit mest av män.

Eller. Guideböcker i all ära. Det är mer spännande att läsa en litterär bok om platsen man ska till. (Själv läser jag Farväl till Berlin av Christopher Isherwood inför kommande Berlin-resa.)

Eller. Turism i böckernas spår. Savannah i Georgia är bara ett exempel (Midnight in the Garden of Good and Evil), Botswana ett annat (Damernas detektivbyrå).

Eller. Deckardestinationer.

Kanske skulle vi göra en tidning ihop om resor och litteratur. Den kunde heta Vi-fräser.

Måste finslipa idéerna innan jag kontaktar chefredaktören Ann Lagerström.
Måste också berömma henne, sådant går alltid hem. Vilken tidning kan ta upp semikolonets plats i litteraturen, om inte Vi-läser; eller hur förhållandet till pappor blivit då författare gått in i sina relationer och låtit oss andra ta del av dem. Men jag måste hålla igen när det gäller hundjobbet. Ulla Montan är en svajig fotograf, ibland lysande, men nu körde hon i diket. Och texterna, ja Björn Ranelid är nära inpå när han skriver om sin hund Quasimodo, men hundjobbet som helhet är långt ifrån vad det kunde vara.

Nog om detta. Man ska ju inte bita av den arm som göder en, eller vad det heter.
Nu ska jag skicka jobb. I dag är dagen D som i Deadline.

En bok, två krönikor, en lista och en 24-timmarsguide går strax genom mina glödheta bredband.