Har jag berättat om Annika?

Jaha.

Nu regnar det. Det smattrar på taket här på landet. Robin (labradoren) sover under verandataket. Hon vill inte vara inomhus för hon har så tjock päls.

Tuva (pitbullen) sover i en fåtölj med flisfilt över sig. Fröken Flis är nästan naken. Har funderat på att köpa en grislampa till henne. En sån där som hänger över kultingarna så de ska vara varma.

Jag har just skrivit klart en guide till Berlin för Tara. Ska nu ge mig in i en text om ett självmord för Ottar.

Jag drar mig.

Undrar om jag berättat om Annika? Hon är en gräsand som alltid lägger ägg i Gamle Ken (eken). Varje vår är det ett stort äventyr hur hon ska få ner de små dunbollarna till vattnet.

Hon är tuff. Ensamstående med många barn. Gissar jag. Någon sambo har jag aldrig sett till.

Upphittad: Kattunge (död)

Det var ingen grävling under redskapsboden. (Se nedan).

Igår sprang hundarna ner och försvann under boden. Bräder och bråte som låg därunder for ut som skjutna ur en kanon. Jorden skvätte. Så plötsligt blir de lugna. Kommer ut och går runt boden som två lejonhonor.

På marken ligger ett litet djur. De har dragit fram det och vakar nu runt bytet. Jag tror först att det är en liten mullvad. Men det är en död kattunge. Den har varit död ett tag för den är alldeles stel. Har inte fått upp ögonen ännu så den är väl inte ens två veckor.

Jag tänker två saker:

1. Hoppas mamman har tagit bort de andra ungarna så de får lugn och ro.

2. Om det verkligen varit en mullvad hade jag inte varit så ledsen som nu. En död kattunge är vekligen sorgligt. Men inte en mullvad.

Min nya arbetsplats (och alla djuren)

Nu sitter jag här och jobbar. På landet. I den stuga vi döpt till Hönshuset.

Det är lite ensamt.

Å andra sidan har jag ju alla djuren.

Ekorren Bengan.

Skatan Katie.

Magnus Uggla.

Snokarna Ulla.

Mina hundar Tuva och Robin har fått korn på något som bor under redskapsboden. Kan vara en grävling. I så fall heter den nog Hasse.

Eken utanför slår ut i grönt. Den heter Gamle Ken.