Bodil väljer: fotoutställningar i Stockholm

Mycket foto i Stockholm nu. Passa på att se:

- King, Queen and Queer, foto Elisabeth Ohlson Wallin. På Armémuseum. Tre regenter tolkas ur ett queerperspektiv. På bilden ovan Drottning Kristina. Snyggt. Förbannat snyggt. (Men jag är bättre modell till drottning Kristina*) Pågår t o m 31 oktober.

- Svenska Nationalparker, foto Claes Grundsten. På Raoul Wallenbergs torg. Pågår t o m 19 september. Sverige har aldrig visats vackrare.

- Åter till verkligheten, fotografier från Moderna Museets egen samling. Pågår t o m 20 september. Ett tidsdokument i svartvitt.

* En gång skulle jag och Pauline vara modeller för att gestalta Drottning Kristina och Ebba Sparre. Elisabeth tyckte att jag hade rätt ögon och mun, men att min näsa behövde byggas på. En stajlist fick uppdraget. I fyra timmar knådade han en snok. Som inte blev bra. Vi har skrattat gott åt det där. Bilden publicerades i tidningen Zon. Som tyvärr inte finns längre. Kanske var det näsans fel.

Leni Riefenstahl - vilken kvinna

Kommer just från utställning på Luna Kulturhus i Södertälje och har tappat koncentrationen. Kan inte sluta tänka på henne, Leni Riefenstahl. En gång Hitlers propagandist. Skådespelare, dansös, regissör, fotograf.

När jag ser allt hon gjort, hur hon rest i Sudan, klättrat på lodräta bergväggar utan rep, tagit dykcertifikat när hon var 71, levde tills hon var 101 och med sin Leica i hand tagit de mest exotiska bilder. En del väldigt vågade för sin tid. Då kan jag inte annat tänka, än what a woman. Som hon måste ha kämpat för att få göra sitt och bli respekterad.

Det där med Hitler vill man ju helst glömma. Hon också förmodligen.

Min fru - nu även bloggare

Min fru heter Pauline. Det är inte hon på bilden. Men det är hon som har tagit den. På Pride skulle vi lösa biljetter till parken. Pauline går fram till biljettluckan och ber om en lördagsbiljett. Hon har en ganska stor kamera hängande om halsen.

– Är du pressfotograf? frågar den unga damen bakom disken, för att i så fall visa henne vidare till pressackrediteringen.

– Nä, hurså? undrade Pauline.

– Jag tänkte mest på din utrustning, sa damen och pekade på kameran.

Pauline tvekade en sekund. Log sedan brett och sa:

– Då ska du se min riktiga utrustning.

Varpå damen blev mycket generad.

(Alltså, vi är på Pride, det är sånt här man gör på Pride)

Oavsett om du skrattar eller ej åt den historien vill jag på detta sätt välkomna Pauline ut i bloggens luftiga värld. Ni hittar henne här.

Min bil är full av kvinnor

Har packat bilen full av bilder på kvinnor från hela världen. Jag hjälper fotografen Ulla Lemberg med sin utställning som just plockats ner här i Simrishamn. I morgon kör vi mot Stockholm. Watch out, women on the road.

Vyer-människor-apelsiner

Föredrag på Tollare Folkhögskola. Allt oftare blir jag numera ombedd att också tala bild. En reporter ska gärna komma hem med bilder också. Jag hävdar att fotograf är ett yrke, reporter ett annat. Fotografen letar motiv, journalisten ska hitta saker att fördjupa sig i. Det blir aldrig riktigt bra om man ska göra både och.

En resereportage, och för all del många andra reportage, bör innehålla följande mix av bilder:

1. Vyer - man vill gärna se hur det ser ut, men helst med ny och överraskande vinkel.

2. Människor - de gör platserna levande.

3. Apelsiner - eller tomater, en vacker skylt, ett dörrhandtag. Detaljer helt enkelt.

På bilden ovan har fotografen Göran Arvidson lyckats få in både 2an och 3an på samma bild.

Bilder i min kamera