Som en skugga

Yta och djup

Igår var jag på Vi-kalas som inleddes med ett samtal om yta och djup. Jessika Gedin höll snyggt ihop diskussionen där vi bland annat hörde Lena Endre säga att yta och djup är på samma påle. Ytan måste ha kontakt med djupet, och djupet med ytan.

Anneli Rogeman berättade att något av det ytligaste hon gjort var att säga att hon skule vilja tilbringa lång tid utomlands med sina barn. Att säga det var ytligt. Något av det djupaste hon gjort var att göra verklighet av det hon sa. Hon flyttade till Kerala med man och tre barn. I ett år.

Dan Wolgers menade att vi istället för yta och djup borde tala om att göra saker levande. Eric Sjöström VD på Stockholms Kulturhus ville inte heller gärna använda sig av ordet yta eller djup och talade hellre om att ta hela spektrat på allvar. Ordet bred kom ur hans mun ofta och varmt.

Mingelkalas sätter fingret på kombinationen yta och djup. Själv blir jag nervös, för jag kommer aldrig åt djupet. Träffar så många intressanta människor, har precis börjat gräva ner i ett spännande ämne, när nästa intressanta människa kommer och samtalet blir avbrutet och man börjar på ett nytt ämne.

Känner mig nästan ohövlig som inte pratar klart med en enda person.

Igår började jag prata med nya och gamla vänner om pappor, definition på kvalitét, musik, Nepal, hundar och resor (i den kombinationen), foto och texter det svänger om.

Jag hade velat veta mer, och med fler, men ni hör ju - den kombinationen fungerar inte.

Kom hem lagom till herrarnas guldstafett. Ytterligare ett synliggörande av yta och djup. Det krävs inget intellektuellt tänkande, men vi (jag) blir engagerade på djupet.

Dagens strax-utanför-Stockholm

Lämna Stockholms innerstad och ta dig till Gustavsbergs hamn, med en egen hantverksby. Här kan man titta in i verkstäder, köpa antikviteter, fynda i butik med andrahandssortering av porslin och göra riktigt fina köp till bra priser från Sveriges många glasbruk.

Gustavberg hamn är en stormarknad i miniformat som andas kreativitet. Bland roströda tegelbyggnader hittar man också restauranger, kafé, konsthall, galleri, hotell och ett porslinsmuseum.

Perfekt söndagsutflykt, och om du har utländskt besök, ta med dem hit. Försäljning finns också av områdets egna konsthantverkare som hyr in sig, och vill man hitta ”en typisk” present från Sverige, så är det här den finns.

Åk dit med SL:

Buss 425, 428,429 från terminalen under Slussen.

Balkongen oroar mig

Hur mycket snö tål en balkong? Alltså, när det töar och den blir tung?

Har pratat ordföranden i vår bostadsrättsförening idag och han skulle "kolla upp saken".

Snön

... hos grannen.

... på balkongen.

... på Årstaviken.

Maiden möjlig mamma

Så har vi bestämt oss för att skaffa valp. Rasen är Staffordshire bullterrier. Vi hade en sådan men inte renrasig. Tuva. Vi älskade det burdusa i henne, den kraftfulla kroppen.

Första kenneln vi besökt var JeLo Staff. Där träffade vi Maiden, dräktig i sjätte veckan. Men vi vet inte hur många valpar hon har i magen och det finns många intressenter. Om tre veckor ska hon valpa. Vi håller tummarna att det finns en lite tös över till oss. Vi föll pladask för denna robusta, känsliga och stolta dam.

Vi hoppas också att uppfödaren gillade oss. Det är nästan som ett adoptionsförfarande (jag överdriver lite). Inte vem som helst kan hur som helst skaffa hund.

Ingen kan som Paulrud

Läser Anders Paulruds debutroman Det regnar i Wimbledon. Hör på detta:

"Jag måste säga det med en gång: det här är en sann berättelse, den har ägt rum i det verkliga.
Som fiktion är den omöjlig; fiktion kräver ett visst mått av trovärdighet, det behöver inte verkligheten. Det som händer i verkligheten är numera ofta så oerhört att ingen skulle kunna hitta på det.
I en fiktiv berättelse skulle det heller inte vara möjligt att låta en människa vara två personer samtidigt; i verkligheten är man alltid minst två."